Kvarnens historia

Några år innan Filipstad grundades 1611, anlades en stångjärnshammare på den plats där den nuvarande kvarnbyggnaden är belägen. En liten stadskvarn anlades på motsatta älvstranden, men för att erhålla bättre möjligheter för kvarnens utbyggnad inköpte staden hammarverket och uppbyggde 1654 där stadens första stadskvarn. Om- och tillbyggnad företogs i etapper, och redan i slutet av 1600-talet var kvarnen utbyggd för malning på två stenar.


STADEN I BRAND

Söndagen den 13 maj 1694 utbröt en eldsvåda som ödelade större delen av staden och också kvarnen. Kvarnen
sattes i främsta rummet vid återuppbyggnadsarbetet, men då den stod färdig att tas i bruk igen indrogs stadsprivilegierna i avsikt att staden ej skulle få byggas upp. Kvarnen indrogs till kronan, som utarrenderade den till den mäktige Christian Nackreij.


KRIGSLÅN

Under Karl XII:s krig 1700-1718 lånade de kvarboende i staden med Nackreij i spetsen ut pengar till kronan. Nackreij fick då pantbrev på kvarnen. 1720 blev Christian Nackreij adlad och samtidigt förklarades Filipstad som köping. År 1729 inlöste kronan Nackreijs privatlån och sonen Lars Nackreij, som hade ärvt pantbrevet, inköpte då kvarnen. Invånarna i staden ansåg emellertid att kvarnen blivit dem orättmätigt fråntagen och tog upp en segsliten process. Först 1771 fick tvisten sitt slut då Filipstad genom en kunglig resolution tillerkändes kvarnen.


NÖDÅR

Tiderna var emellertid bekymmersamma med sjunkande penningvärde, missväxt och katastrofal hungersnöd. I handlingar från dessa år kan läsas att folket lät mala inte allenast bark utan även råghalm, linhammer, syra och krossade ben. Trots detta var kvarnen en god inkomstkälla och redan i mitten av 1780-talet hade inkomsterna möjliggjort inköp av mjölnarboställe (Kvarngården) samt bidragit till kyrko- och
brobyggen och därtill bekostat brandredskap m.m.


OMBYGGNAD

I slutet av 1700-talet var den gamla träbyggnaden i så dåligt skick att en nybyggnad ansågs nödvändig. Borgmästare Erik Tohlér blev den drivande kraften som såg till att
den nya kvarnen uppfördes helt i sten. I november 1807 stod så den nya kvarnbygg-
naden färdig.


ELDSVÅDA IGEN

Natten till den 4 mars 1820 eldhärjades en angränsande fastighet. Taket antändes jämte en del av inredningen. Efter detta utrustades byggnaden med det skiffertak som efter vissa reparationer ännu finns bevarat.


MODERNISERING

År 1835 återfick Filipstad sina stadsprivilegier och kvarnen kom att spela en allt större roll i stadens utveckling. 1859 var den utbyggd med tre par stenar för sädesmäld och ett par för särskild sikt- och grynmalning. Nästa modernisering skedde 1876 med instal-
lation av elevatorer och transportörer samt en utbyggnad till sex par stenar. När den första kraftstationen byggdes i Filipstad 1887 utrustades kvarnen med elmotorer och 1892 byggdes kvarnen om till valskvarn.


BRÖDFABRIK

År 1904 grundades spisbrödsfabriken Filipstads Bageri AB. Den efter dåtida mått moderna kvarnen synes ha haft en viss betydelse för denna nyetablering. Redan efter några år sysselsatte fabriken 50-talet anställda. Hösten 1931 övertogs fabriken av K-E Lundström och namnet ändrades efter en tid till AB Wasa Spisbrödsfabrik. En stor del
av det mjöl kvarnen producerade gick fortfarande till spisbrödsfabriken och en sista modernisering av kvarnen genomfördes år 1934. De små kvarnarna fick emellertid allt svårare att klara sig i konkurrensen med de växande kvarnjättarna runt om i landet och på 1940-talet upphörde verksamheten i stadskvarnen.


MUSEUM

Byggnaden kom sedan att användas som spannmålsmagasin och senare som förråd för elverket. Men redan 1968 fanns idén att göra kvarnen till ett brödmuseum. En idé som dock inte vann politiskt gehör. I början av 1980-talet tog emellertid museiplanerna ny fart och en restaurering av byggnaden genomfördes, och 1986 kunde museiportarna äntligen slås upp. Tio år efter det att byggnaden förklarats som byggnadsminne. Det kultur- och industrihistoriska museet/galleriet drevs sedan av Filipstads kommun fram till i mars 2003 då verksamheten övertogs av nybildade Kulturföreningen Kulörta Lyktor.


Källa: ULF NILSSON, Stadskvarnen i Filipstad